Några år senare...

Plötsligt upptäckte jag att familjens gamla reseblogg från Peru fortfarande finns kvar.

Ursprungligen var den spärrad för allmänheten och bara menad som ett sätt för våra närmaste att ta del av vår resa. Men nu när tiden har gått kan jag tycka att det kanske är dags att öppna upp den för alla.

Det finns kanske folk därute som planerar en resa till Peru och då kanske den funkar som inspiration? Hoppas det.

Jag läste igenom en del inlägg lite snabbt och skämdes lite över hur jag har formulerat mig på några ställen. Kanske gör tiden att jag tycker att det låter lite fel, eller kanske är det bara en personlig noja...

Nåväl. jag ber i alla fall nya läsare att ha överseende med att bloggen ursprungligen var tänkt att endast läsas av folk som känner oss.

Ha det kul och jag kan verkligen rekommendera Peru som resmål.

Hej då Peru!

Här vinkar Kajsa och Harald hej då till Peru, semester och ledighet.

Jag har precis lämnat dom på flygplatsen här i Lima. Just nu sitter jag och Blenda hemma hos pappa och skriver det här, sista, inlägget. Kajsa och Harald har antagligen just lyft.

Vi ses där hemma! Ha det bra!

Fontäner och sockervadd.

Sista inlägget?

Kanske blir det här det sista inlägget på den här semesterresebloggen?

Nu är vi tillbaka i Lima hos min pappa. Just nu sitter jag på veranden, 50 meter från stilla havet, och skriver.

Kajsa, som mår mycket bättre, spelar spel på Ipaden med Blenda. idag är det söndag och på fredag lämnar vi Lima och Peru. Kajsa och Harald åker några timmar före mig och Blenda och kommer hem på lördag eftermiddag. jag och Blenda får oss en dag i New York och kommer hem på söndagen. Och på måndag är det jobb och skola... Suck!

jaja, en sista(?) omgång bilder kan väl passa. Varsågoda.

På vägen till Cusco passerade vi diverse turistmarknader. Här i södra Peru uppfyller marknaderna verkligen den bild som man har i huvudet av hur Peru ser ut.

försäljare.

Sugen på att köpa en snopp eller snippdocka?

Kokasprit. Typ som 2 i 1. bra recept på party.

försäljare. igen. Men dom här tar typ en paus.

Harald provar rolig mössa.

Bönder på ett fält.

Ibland gick vägen högt upp. Rekordet var 4910 m.

Dass på hög höjd.

Sen kom vi till Cusco. Kajsa blev sjuk andra dagen.

Då hamnade hon på det här sjukhuset. Samma ställe som tog bort Haralds stygn i benet. vi räknar dr. David till en av våra bästa vänner nu...

Kajsa med dropp.

Cusco utanför sjukhuset.

Under tiden som Kajsa var risig passade jag och ungarna på att turista. Bl.a. kollade vi på lokal konst.

Och käkade. Ibland riktigt gott.

Cusco by night. Jesus övervakar från berget.

Men nu äntligen är vi i Lima och kan softa i TV-soffan hemma hos pappa.

Här ska vi stanna tills det är dags att åka hem. Om vi ska summera resan så har vi haft fantastiskt king men betydligt mer otur än vad vi hade räknat med.

På något sätt ska det bli skönt att komma hem... men först ska vi njuta av några sista dagar i Lima. Ikväll ska vi kolla in fontänparken. Den finns med i Guinnes rekordbok!

Ses snart.

Machu Pichu är ändå bara en gammal stenhög...

Idag har vi bokat av Machu Pichu. Anledningen är att Kajsa är ganska risig. Just nu ligger hon på en jättefin liten privatklinik och får antibiotika på dropp. Hon har fått någon sorts parasit i magen, troligen från kranvatten.

Surt som fan med Machu Pichu men med facit i hand så kan vi trots Kajsas och Haralds otur konstatera att vi har haft en underbar resa. Vi har varit med om äventyr och konstigheter som kommer ta lång tid att helt ta in. Vad är väl en stenhög på ett berg mot det?

Machu Pichu lär ju antagligen finnas kvar till nästa gång som vi kommer hit. Enligt Harald och Blenda är det ganska snart. Dom gillar peru.

Nu Siktar vi på att Kajsa ska bli bra sen blir det Lima och några dagar i storstan. Vi längtar. Lima är en fantastisk stad, europeisk känsla, god mat och lagom varmt. Allt det som bergsbyarna saknar.

Sen kommer vi hem. Eftersom Harald inte kan böja benet så har försäkringsbolaget fixat lyxflyg åt Harald och Kajsa. Dom kommer alltså hem någon dag före mig och Blenda. Skönt, då hämtar dom katterna och värmer upp huset åt oss andra.

Vi hörs/ses snart.

/Björn. en av två friska i familjen Lindohf.

Cusco-Inkarikets gamla huvudstad.

Nu är vi i Cusco. Den sista anhalten på vår resa. Här ska vi se Machu Pichu sen bär det av mot Lima och Stockholm. Eller så var planen...

Om vi ser Machu Pichu eller inte återstår att se. Just nu ligger Kajsa och är magsjuk. Vi hoppas på att hon blir bättre snart...

Idag var jag med Harald på sjukhuset och tog bort stygnen. Alla 18. Och läkaren tyckte att han skulle börja träna på att röra benet lite utan gipsskena nu. Harald är asnöjd!

Den 4 februari sätter vi oss i alla fall på planet hem. kommer hem på morgonen den 6.

Blenda har sagt att hon längtar efter att leka med kompisar.

Just nu, med sjuk Kajsa och enbent Harald, så är det nog inte bara Blenda som saknar hemmet.

Jaja, om kajsa bara blir piggare snart så kommer vi nog avsluta den här semestern med sydamerikas absolut största sevärdhet. Annars får vi väl återkomma någon annan gång.

Foton.

Här kommer det hur mycket bilder som helst... varsågoda!

det nya hotellet i Arequipa. Vi bytte eftersom harald blev skadad på det förra.

Sportdryck innan resan upp i bergen.

Cocaprodukter. Det är bra att vara redo.

Det är inte kaffe i koppen det bara står så.

Alpaca.

Vild vicuna.

Flamingo.

Alpaca.

Hela familjen klappar alpaca.

Ungarna högt uppe.

Fågelmössor är ganska inne i Peru.

kondor.

Colcadalen.

familjeporträtt.

Colcadalen igen. terassodlingarna som syns är sen Inkatiden.

Drömfångare som hängde i taket på ett av våra hotell. Indianmagi.

Lago Titicaca. Titicaca betyder tydligen grå puma.

Så snackar man i telefonen i Peru.

Urosfolket bor i vasshyddor på vassöar och käkar vass.

Inne i vasshuset. Här bor en familj.

Harald grejade att knata runt. Men kryckorna sjönk en hel del i vassen.

Imorgon sticker vi mot Inkarikets gamla huvudstad Cuzco! Hemma om två veckor. Hörs.